Det har gått ungefär ett år sedan jag blev chef för Sámi teáhter och kastades in i ett arbete som stundtals har känts som en åktur i en torktumlare eller varför inte berg och dalbana… Man räknar ju inte precis med att få ett stort ekonomiskt underskott på skrivbordet första veckan!

Det har hänt mycket spännande och roligt under detta år också, mest har det handlat om att hitta en balans mellan att gasa och bromsa. Gasa innebär att producera föreställningar med små resurser och med redan anställd personal, för att sälja och nå ut till så många som möjligt. Bromsa innebär att vi har gått igenom och rannsakat alla kostnader och ingångna avtal samt påbörjat en process med att utveckla hela organisationen med en tanke på att alla funktioner som behövs på en professionell teater ska vara tillgodosedda, att all personal ska vara delaktiga i besluten kring vår verksamhet och att vi utreder teaterns organisationsform. Idag är vi organiserade som en idéell förening och har en oklar ägarstruktur vilket medför en del problem.

Nu går vi in i ett nytt år- 2010-  och det ska bli kul att se hur vi, med nya föreställningar och det nya namnet giron sámi teáhter, lyckas med vårt mål att nå en större publik.

Apropå namnet, giron sámi teáhter, så kan jag försäkra att det inte betyder att vi ska fastna i Kiruna och bli en lokalteater där! Utan tvärtom, jag och juryn som valde namnet bland 6 olika förslag, vill i första hand använda den nordsamiska betydelsen fjällripa.

Det är en gammal stark samisk symbol, visserligen även flitigt använd av staden Kiruna men det är ju där vi bor i första hand och därifrån våra turnéer utgår så den dubbeltydigheten känns ganska naturlig.

Vi vill att våra föreställningar lämnar spår efter sig och liksom fjällripan flyger vi vidare mot nya äventyr!

Teatern som mötesplats

 ”Teater har väl aldrig varit en naturlig del av samisk kultur, det behövdes inte förr och det behövs inte nu heller!”

Detta citat kommer från en person som jag talade med och som uppenbarligen inte vet vad man kan använda teater till. Man kan alltid diskutera vad en scenkonstföreställning ska innehålla, ska det spelas Shakespeare eller Om döden för barn?? Man kan fråga sig vilken form man ska använda, närhet till publiken , eller stor scenshow, det finns många variationer. Det muntliga berättandet som ju är en stark samisk tradition är dessutom en sorts teater.

Men det som jag tycker är det viktigaste med teater är mötet. Mötet mellan människor, dom som berättar och dom som lyssnar. Mötet mellan människor som lyssnar till samma berättelse och på så vis får gemensamma referensramar. Mötet mellan människor som skapar tillsammans. I ett möte kan man definiera sig själv och andra, ”bli till”, bli medveten.

Teatern är en mötesplats där man på olika vis kan ta upp ett samhälles viktiga frågor.

Alla folk behöver en mötesplats.

Väl mött 2010!

Dearvuodaiguin!

Lena Engqvist Forslund

Teaterchef – Teáhterhoavda

giron sámi teáhter

Efter föreställningen kommer teaterchefen presentera höstprogrammet och produktioner för 2010. Programmet har just blivit spikat, så det här är din chans att få informationen om vad den samiska teaterscenen har att erbjuda först av alla!

Teatern bjuder på föreställning och lättare servering.

Anmäl dig redan nu! Risken är stor att du kommer ha det trevlig, att du blir underhållen och uppdaterad!

Nytt namn och ny logo kommer att bli lanserat i början av september. Namn- och logotävlingen avslutades i sommar, och juryn ska nu välja bland 6 förslag. Håll utkik efter snart nydöpta samiska teatern!